Kristina

Igår besökte vi öppna förskolan som ligger i kyrkan.
Alexander somnade precis när vi kom dit och sov nästan två timmar.
Han missade nästan allting. Han hann vara med ca 45 min iaf, av de 2,5 timmar.
Alexander är fortfarande väldigt blyg och rädd.
Han blev ledsen, lekte, blev ledsen osv. Han kunde inte riktigt bestämma sig.
Det kommer blir bättre, han kommer bli van vid alla ljud.
Det är därför jag har börjat gå dit så han inte ska bli så rädd för andra människor och barn.
Han fick göra ett gipsavtryck av sin fot, som vi ska få nästa gång vi kommer.
Det blir ett fint minne att ha.
Men det var väldigt trevligt där, några från mammaträffen var där så jag kände några iaf.
Alexander kommer ha så kul när han har slutat vara rädd för alla ljud.

Idag har jag och Alexander gått till coop.
Blöjorna var slut så vi var tvunga att gå dig då de har bäst pris på blöjor.
Alexander var så snäll, han sov stor del av promenaden.

I lördags fick vi gjort en hel del.
Vi slängde massa.
Jag var borta från mina pojkar i 12 timmar, saknade dem.
Jag ska nog till Fisksätra nu på lördag igen, lägenheten måste vara färdig den 2 november, så vi har inte så mycket tid på oss.
Det hade gått bra för S och Alexander i lördags, det känns bra.

Nu sover Alexander, ska kanske också sova lite.

Imorgon ska vi till mitt gamla jobb.
Ska bli kul att träffa alla igen och visa upp lilla prinsen.
Jag hoppas han sköter sig bara.

Imorgon åker jag till Fisksätra.
Min bror, hans tjej och son hämtar upp mig i Älvsjö.
Vi ska rensa ut pappas lägenhet.
Sedan åker vi till vår mormor som fyller 89 år och gratulerar henne.
Så S ska ta hand om Alexander typ hela dagen, jag hoppas det ska gå bra.
Det blir bra träning för S att ta hand om allting.

Imorse träffades jag, mamma och Björn vid bårhuset vid Karolinska Institutet.
Vi fick se pappa en sista gång.
Det var två från begravningsbyrån där och de hade gjort så fint.
Jag vågade först inte gå in.
Men tjejen från begravningsbyrån sa att pappa inte såg farlig ut så då vågade jag.
Han såg nästan ut som vanligt, förutom att han var röd i ansiktet, väldigt mycket på vänster sida där han hade slagit i när han ramlade. Han var väldigt kall.
Det kändes så konstigt att se honom helt livlös och veta att han inte finns mer.
Det var ändå en fin stund och pappa såg så fridfull ut.
Det var bra att få se pappa en sista gång, annars hade jag kanske ångrat det.

Idag fyller jag 27 år.
Vilken skillnad från förra året.

2008:
Blev gratulerad av mamma, pappa, mormor, Vega och Anna-Lisa.
Jag berättade att jag var gravid.
Alla blev så glada.

2009:
Fick se pappa en sista gång innnan han kremeras.
Mamma och Björn bjuder mig på fika i stan.
S och Alexander gratulerar mig.

Tack för allt firande och gratulationer!

Hoppas nästa år blir bättre.

Jag och Alexander kom hem från min mamma i lördags.
Vi packade ihop en del hos pappa, men det är mycket att göra och det kommer att ta tid.
Vi hade iaf trevligt hos Alexanders mormor.
Alexander fick sova i sin nya resesäng, som tog 3 timmar att sätta ihop.
Så svårt, men lätt nu när man vet hur man gör.

Jag har fått reda på vad pappa dog av.
Han hade fått en kraftig hjärnblödning i vänstra hjärnhalva och dog typ direkt.
Så det känns skönt att veta, så han slapp lida.

Igår så vad vi på "Underbara barn" mässan i Älvsjö, det var kul.
Vi fick med oss lite gratisprover, men det vägde inte upp biljettpriset på 140 kr per person.
Men det var trevligt iaf och ska göras om nästa år, blir roligare för Alexander då han kan gå.

Idag har jag handlat två mjukisbyxor och en tröja till Alexander.
Han gillar verkligen att åka sittvagn, mycket roligare att gå ut med honom nu.